Take me higher
Idag har jag ridit en lite längre tur på Buster, i skog och mark, helmysigt. Solen sken (fast det var ju skugga i skogen givetvis..) och Buster kändes chill :) Blev lite klättring idag också, haha i en skyhög backe så sa jag riktigt uppmuntrande ord till Buster; "här kommer en backe som kommer få dig önska att du aldrig blev född, Butten". Tur att han inte förstår mig alltså, då hade jag nog varit död för länge sedan med tanke på allt som flyger ur min mun när jag rider.
Har kommit på att jag älskar att rida på höga höjder! Alltså inte precis bredvid stup eller så, men känslan när luften frisknar till, skogen glesnar och allt blir ljust är en sån otrolig frehetskänsla. Det känns som om man kommit någon helt annanstans. Kan nämna att lyckan var total när jag klättrade upp för smala branta stigar med Buster för att sedan komma ut till Stenbrottet sommaren 2010 i Hällekis. Det var ett helt fantastisk landskap, bruna klippor, grönt gräs och en liten klarblå sjö i mitten av en gigantsik ravin. Året 2010 har varit mitt sämsta år någonsin, och faktiskt var dessa ridupplevelser med Buster nästan de ända glädjeämnena jag hade där ett tag.
Stenbrottet 2010:
Och så ifrån dagens ridtur:
Såhär ser killen ut idag...
